Sälar i Sverige
I Sverige finns tre sälarter som alla har olika ekologiska nischer och metoder för att överleva.
Vikare
Vikare är den minsta sälarten i Sverige och finns bara i norra Östersjön. Arten är specialiserad på att jaga små kräftdjur och fiskar och är väl anpassad till sitt kalla hem och i en snögrotta på havsisen föder en kut som är täckt av en isolerande vit päls.
Knubbsälar
På västkusten och i södra Östersjön finns knubbsälen. Denna art är något större än vikaren och är anpassad till tempererade vatten. De föder på skär och stränder och kutarna har en vattentät päls - vilket innebär att de är redo för att börja simma.
Gråsälar
Den största sälarten i Sverige är gråsälen, som är vanlig i Östersjön och som ibland besöker västkusten. Kutarna kan födas både på land och på is, men de har större chans att överleva på is. Liksom vikaren föds de med en fluffig vit päls.
Varför studera sälar?
Sälar är opportunistiska rovdjur, vilket innebär att de jagar det byte som finns tillgängligt. Detta bidrar till att balansera ekosystemet - det ger sällsynta arter en hjälpande hand och håller de rikliga arterna i schack. På så sätt främjar de den biologiska mångfalden och sunda miljöer. De påverkas också av ekosystemet eftersom de är beroende av havet för sin överlevnad är problem i sälarnas beteende eller liv sannolikt indikatorer på större problem i havet. Vi kan lära oss mycket om tillståndet i vår miljö genom att studera sälar.
En lång väg till återhämtning
Alla tre arterna jagades nästan till utrotning på 1900-talet innan skydd infördes på 1970-talet. Under de senaste femtio åren har varje art stått inför olika utmaningar på vägen mot återhämtning. Låg dräktighet till följd av kraftig förorening i Östersjön bromsade tillväxten hos både gråsäl och vikare fram till början av 2000-talet. Nu står dessa två arter inför habitatförluster på grund av klimatförändringarna. Knubbsälar däremot visade snabbare återhämtning under det förra århundradet, men de drabbades av två utbrott av den dödliga "säldöden" som orsakades av Phocine distemper virus och som dödade en enorm andel av populationen. Nu har pågående forskning visat att födelsetalen är lägre än väntat, möjligen på grund av överfiske i Nordsjön.
Skicka oss dina bilder!
Vi behöver din hjälp för att identifiera Sveriges sälar genom att skicka in bilder till Sälfie ID. Du kan skicka oss bilder via webbformuläret eller direkt till salfie2023@gmail.com. Se till att ange 1) platsen för fotot, 2) datum för fotot, 3) uppgifter om kameran som användes 4) något annat intressant som du lade märke till och 5) om du vill bli informerad om denna säl återigen observeras. Kom ihåg att hålla avstånd. Sälar är lättskrämda och om man närmar sig kommer de snabbt att fly ut i vattnet och kan då riskera att skadas, så ta bara kort när de är i vattnet, eller om du har en kamera med zoom. Om en säl tittar direkt på dig har den störts och du bör avlägsna dig.
Vad vi letar efter i bilderna
Vi vill ha så mycket information som möjligt, så flera fotografier av samma säl är bra, så länge vi har tid och datum för observationen. Om du kan zooma in på fotot och se fläckmönstret är det i regel tillräckligt bra för att identifiera sälen. Även om fotografierna inte är av så hög kvalitet kan vi ändå använda dem för att träna AI-drivna identifieringsprogram, så de kommer att komma till god användning. Några av de viktigaste uppgifterna vi behöver är plats och datum. Var så exakt som möjligt! Att veta namnet på stranden eller skäret där en observation skedde är lysande - men att känna till GPS-koordinaterna eller ”what three words” koordinaterna är ännu bättre! På samma sätt, om du kan ange en tid för dina fotografier kan vi använda den informationen för att berätta när sälarna är mest aktiva under dagen.
Funded by ASAB
